I går åkte vi till Solberga och gräddade våfflor i solen (såklart).

Två åkrar. En utanför Rättvik och en hemma i Rönns. Solen lyste fint på båda platserna.

Kanel drar sig inte för att testa vingarna. Till exempel när hon vill komma upp på fågelbordet för att äta solrosfrön. Eller när snön på gården är lite för djup för små hönsben.

Att det är mycket snö på sina ställen är inget hinder för Timmer.

I helgen gick vi upp till fäboden Kångla. Det var ganska jobbigt uppför berget, så vi fick vila lite på trappen innan vi gick tillbaka.

Ankan och Hönan gillar att sitta på tröskeln och titta ut över gården. I bland putsar de varandra också.

Det är inte så farligt med snö bland träden, så det går att ta sig fram ganska lätt.

I helgen var det -25 grader på kvällarna. Jag hade kunnat stanna ute länge.